onsdag 18 mars 2009

Untitled

Himlen är grå;
inget finns att uppnå.
Bättre kan man må
än när apatin smyger på --
det var för länge sen jag använde händerna.

Men fast nöjena känns små
så är jag nöjd ändå,
att jag slipper att må,
som jag gjorde då
när hjärnan tycktes rinna ut mellan tänderna.

Och även så,
när du vill ha något att slå,
finns tröst ändå
och kraft att få:
en dag är du fri, pensionär och matar änderna.

Fotnot: Som en liten anekdot känner jag att jag måste posta det lilla stycke som inspirerade dikten. Jag satt och hade tråkigt och spammade folk på MSN trots att de inte var vid datorerna, och jag råkade då, mer eller mindre av misstag ta fram denna strof, och idéen bakom strukturen återanvände jag sedan i dikten. Håll till godo.

Henne vill jag få,
hon med ögon blå,
så hej och hå;
sug min tå,
men snälla, använd inte tänderna.

2 kommentarer:

Alex sa...

Jag gillar formatet, det är väldigt snyggt! Och att du rimmar på samma ord så mycket, det är skickligt. Slutet känns lite antiklimax, "en dag är du fri, pensionär och matar änderna." det blir rätt kul

Och din msn-dikt var mycket fin! :P

Kul att se dig testa att skriva på olika sätt, ser fram emot mer!

popapraniec sa...

"Och även så,
när du vill ha något att slå,
finns tröst ändå
och kraft att få:
en dag är du fri, pensionär och matar änderna."

Jag kan inte bestämma mig om den där strofen är ironisk eller inte :(

Tänker på allt (+/- kontors)folk som väntar med att resa runt i världen/uppfylla sina drömmar tills de är 60 och pensionerade.

Synd bara att kroppen inte riktigt tåler så mycket längre.

lol, liv. :[