Svarta klackar trampar i takt
Dansar till tonen av makt
En visa i moll och autokrati
Spelandes av vilsnas symfoni
I krigets sorgesång stämmer de in
Ackompanjerade av knivblad på violin,
Snaran som gäller för harpa
Och fiolfodral skjutande skarpa
Dansande svarta klackar framför publik
Fylld av rop från folket och stilla lik
Bakom ryggen på en manisk dirigent
Som manar och skyndar likt mången regent
Krigets crescendo närmar sig fort
Allt för hastigt och melodiskt svårt
Blodigt slut för orkester som aldrig lär
Att salen snart står tom, redo för nästa konsert
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
påminner mig om Gerard Way's "Umbrella Academy" for some reason... kanske för att där blev en violin ett massförstörelsevapen, och en orkester spelade en symfoni som brought on the apocalypse... hmm. i love the last stanza.. Especially "Att salen snart står tom, redo för nästa konsert" - so true.
"Spelandes av vilsnas symfoni
[...]
Bakom ryggen på en manisk dirigent
[...]
Att salen snart står tom, redo för nästa konsert"
Imponerande rader, de besvärjer en väldigt levande bild på hornhinnan. Likväl måste jag dock vara lite chockad! "Spelande*S*"! Men Alex då.
jag minns när du skrev på denna, det var lääänge sen
Men den är riktigt skön
Skicka en kommentar