onsdag 2 juni 2010

Eurydiche

Du ämnade ta henne med storm,
Du önskade bli följd av hennes blick
För du hyste ett hopp
om att slutligen få stopp
På ditt hjärtas kalla ensamritt

Hon såg dig och tog notis,
Hon blinkade och hennes ögon mötte dina
Men blicken var för kort
och vändes för snart bort
Ett leende var allt som blev ditt

Inget krig förklarades och ingen fred kom till;
inget krig förlorades, men inget krig vanns
Ingen anledning att gråta,
men ingen att skratta
För du har fortfarande inget att sörja eller fira
En tango kräver två och du fick ingen dans
Så du valsar stilla vidare:
Måhända finns din drottning
Någon annanstans

---

Även klassicistfascister som jag själv kan skriva kvasimodernistiskt emellanåt.

2 kommentarer:

Alex sa...

"ditt hjärtas kalla ensamritt" är något cheesy :P

Jag gillar den sista strofen skarpt. Den flyter på sjukt bra, rytm och rim är bra, och du får fram det du vill säga på ett väldigt snyggt sätt, utan överdrifter.

void sa...

Målande och bra rytm. Gillas.